Du sa att jag kunde lita på dig och skita i vad alla andra sa och du visste redan vad jag hade gått igenom men varför skulle du också tvinga mig igenom det. Efter än månad så är det här det slutar antar jag, det började när allt var bra med mina kompisar och konstigt nog så lämnar du mig när jag är nere på djupet, du skulle hjälpa mig upp sa du. Jag förstår mig verkligen inte mig på er, två personer gör nästan precis samma saker men det börjar och slutar på olika sätt. Vad skall jag göra nu, jag vill inte ha med någon annan kille att göra just nu, jag orkar bara inte med det längre. Jag tror inte man kan komma längre ner än vad jag är nu men jag vill inte tvingas stanna där länge till, jag skall simma upp till ytan och dränka dig ner till botten.
Är detta slutet? Jag har älskat er båda med hela mitt hjärta, ni har tydligen känt det samma men allt känns bar som en stor fet lögn upptryckt och omvriden i ansiktet.
Axel och Simon är detta slutet?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar